madeinwesth

Detta skulle kunna ha varit en helt vanlig torsdag, men icke då. Vaknade kl åtta, trots att jag igår var säker på att jag ställt klockan på nio, och gick upp ur sängen, bara för att upptäcka att någon supit mig full under natten. Allt bara snurrade och jag kände mig lika ostadig som på den värsta fyllan. Bara att lägga sig igen.
Gav det ett nytt försök efter sisådär tjugo minuter efter att rummet tillsllut lugnat ner sig lite och slutat snurra, emn även detta försök att ställa sig upp misslyckades...
Jahap, typiskt, min förkylning har än en gång förflyttat sig, nu till balans sinnet, och efter sisådär två och en halv veckas förkylning började jag känna mig allmänt trött på att inte vara frisk. Så jag ringde till vårdcentralen och fick komma till en läkare.
Denna läkare var super trevlig och hon lyssande verklgien. Efter lite prat och undersökninagr skickade hon mig vidare till labbet för provtagning och där väntade skräcksjuksköterskan från helvtet. Usch! Hon var hemsk, hon stack mig bara i armen super hårt utan att ens fråga om jag var rädd eller gjort det förut. För mig gick det bra för jag är itne spruträtt, eller jo nu ahr jag blivit det, men en människa som har spruträdsla skulle ju bli helt förstörd. Sådana människor borde inte få jobba i vården. Bort med skräcksjuksköterskan!!!!
Efter detta fick jag gå tillbaka till läkaren som skrev ut antibiotika mot infektionen i kroppen och dunderhostmedicinen cocillana för min extremt hemska och jobbiga hosta. Denna hostmedicin innehåller morfin så man blir så där härligt dåsig av den, ungefär som efter några glas rödvin. Toppen härligt. Så nu, när mina härliga tjejvänner åkt hem efter våran grönsaker, dipp, top model och idol kväll,  tänkte jag ta mig en cocillana shot och sussa så sött.

Cocillana to the people!

Öl&Bong, långkalsong